Drömmar och chilisådder

Under decembermånad brukar jag alltid ha lite ångest över vilka chilisorter som jag ska så. Det handlar inte om att hitta några utan snarare att reducera antalet sorter. Listan som jag börja skriva redan i november skrivs om flera gånger, det stryks och det läggs till fram och tillbaka. Och i december bör den bli något så när klar för att det är dags att planera för sådd. Drömmarna blir till verklighet.

Jag går igenom gamla bilder på sådder och plantor för att väckas till liv. Jag bläddrar igenom frökataloger och internet-fönster-shoppar, plockar med mina fröpåsar i högar, to be or not to be. Jag försöker bestämma mig för ett antal, i år ska jag endast så 30 sorter, eller nu får det räcka med 15 och så där håller jag på, som mest har jag nog haft 35 olika sorter under en odlingssäsong. Jag vet egentligen inte vad som är rimligt men det är himla roligt med många sorter och själva odlandet.

I år? Nja tror att det blir något färre sorter, runt 10-15 om jag lyckas bestämma mig. Just nu är jag uppe i 23 och vi får se, kanske stryker jag några av dem. Det beror lite på hur jag tänker odla dem. Första tanken var att jag skulle odla i kruka och gamla Glädjehuset, det som är ombyggt till relaxrum typ ett enklare orangeri. Då kan jag inte ha så många eftersom det är tänkt att vara en plats att umgås på... Å andra sidan kan jag ju använda ett av mina tunnelväxthus till chilisarna och då får jag plats med många! 

Svåra val tänker jag lite fånigt. 

Vad är då nöjet med chilisådder? 

Det är etapper i chilisådd och odlandet som gör det hela kan en säga. Ett moment i taget och varje moment har sin tjusning.

1. Planeringen, skriva listor, beställa frön och plocka påsar.

Jag måste faktiskt erkänna att planeringen av vilka sorter är en stor del av nöjet. Det är något speciellt med drömmar, planera och bestämma sig. Att plocka bland alla mina fröpåsar som jag har i min "chiliask" ger en känsla av rikedom. 

2. Köpa jord, tvätta krukor och förbereda.

Oftast är det inte roligt att påbörja detta moment för jag har nästan alltid, det vill säga varje år glömt krukorna utomhus och de har frusit fast och ihop. Men när de väl tinar och diskandet är igång som landar i stora torn av rena fräscha krukor då känner jag en tillfredställelse för jag vet vad nästa moment är.

3. Sådd i början av året, att få jord mellan fingrarna, peta ner frön och vattna. 

Att så de första fröerna för säsong är rena himmelriket. Det har kliat i så-nerverna ett tag och det är faktiskt riktigt svårt att inte överså. Jag tänker nästan alltid, "jag tar några extra ifall de inte gror..." Hur kan det vara så lätt att glömma bort?

4. Ta hand om bebisplantorna, pyssla om dem.

Moment fyra är härligt, plantorna är små och lätta att ta hand om. Vattna och kanske lite duscha, ge lite näring när de börjar växa till sig och så är det den där första omkrukningen som är helt underbar. Eller helt avskyvärd. Det beror helt och hållet på hur många frön som är sådda och hur många som har grott. Är det många brukar det resultera i att jag galet ont i ryggen efter omskolningen.

5. Plantera om, sköta och få plantorna att växa sig stadig och knubbiga.

Att plantera om är trevligt, särskilt om en har gott om tid. Är det under tidspress eller om man inte riktigt hinner med i den utsträckningen som en önskar kan det vara lite stressande. Om man hinner med så är det mycket avkopplande, terapeutiskt och meditativt med omplanteringar. Jag brukar tycka det är rofyllt och ibland lyssnar jag på nåt roligt podavsnitt om odling. 

6. Plantera om till stora krukor, flytta ut dem i där de ska växa under odlingssäsongen.

Här börjar det tunga arbetet och det svåra med att få plats med alla plantor. När väl chiliplantorna är i stora krukor och innan utflyttning så ska de fortfarande vara under ljustillskott. Jag har bra hyllor men när de är i den här storleken 50-60 cm höga då måste jag möblera om så att ljustillägget fungerar. När krukorna med chiliplantorna väl flyttar ut är det en befrielse och en kan återigen andas lite lättare. 

7. Börja skörda och tillreda dem, njuta.

När det är dags att börja skörda är lyckan total! Den första chilin är mogen och det är ett lyckorus i hela kroppen, glädjen är obeskrivbar. Plötsligt ska det ätas chili till allt och i allt. Noom noom!

8. Förädla och förvara.

Sedan kommer ett lyxigt problem när många chilin mognar samtidigt och har en några plantor kan det blir mycket chili. Själv älskar jag känslan av att kunna frossa i chili, att kunna göra många olika mjölksyrejäsningar, torka chili, frysa in chili med mera.  

9. Skörda frön för kommande odling.

Jag brukar även skörda frön från de bästa exemplaren så att jag har nya frön för kommande odlingar men också för att dela med mig av frön. Lite pillgöra men ganska trevligt med fyllda fröpåsar!

10. Ta hand om plantorna, komposter och skapa ny jord. 

Ibland övervintrar jag några plantor för att fortsätta skördandet in i det längsta. Chiliplantorna är lite krävande vintertid och de får ganska lätt löss. De allra flesta åker i komposten för att bli till jord. Den gamla jorden hamnar sedan i jordfabrik där "fuljorden" omvandlas till näringsrik odlingsjord med hjälp av bokashi och microorganismer.

Vilket stadie?

Just nu är jag på punkt nummer 1 och ska påbörja punkt 2 plus göra ordning i Vita huset för kommande sådder. Nuförtiden har jag lyxen att ha ett litet gammalt hus på ca 12 kvm som kallas för Vita huset där jag kan ha mina chiliplantor och tomatsådder. Dock så används det till förvaring när det inte är odlingar på schemat. 

Nu måste jag bara bestämma mig för vilka sorter det blir förutom mina favoritsorter. Har du någon chilisort som du alltid sår?

Vi ses snart igen med en färdig sortlista, 2018 års chilisådder!

Vänligen

Bondjäntan