26 nov. 2012

Ett förbannat försvarstal...

Lite förbannad är jag nog eller kanske irriterad? Troligen både och! Så om man är känslig ska man nog hoppa över detta inlägg och läsa något annat! 


Lite då och då får jag höra lite konstiga saker om jag har köpt något nytt dvs inte begagnat. Om jag köper ett nytt klädesplagg höjer man på ögonbryenen och undrar om jag inte köper alla mina kläder på second hand... inte för att jag har fula kläder utan mer som att jag borde köpa mina kläder i andrahandsaffärer. Så gör ju sånna som jag! Det är allt eller inget tänk som gäller!

Titt som tätt måste jag förklara mig.
Varför även jag kan köpa något på någon känd klädkedja.
Eller varför jag kan äta hämtpizza eller annan "skräpmat".
Inredningsdetaljer borde komma från loppis.
Eller som nu; varför återvinner jag inte det gamla köket utan faktiskt köper nytt?!!!

Ja, äntligen pågår köksbygget här hemma. Maken håller på som bäst att lägga värmegolvet och sen ska trägolvet ovanpå. För några helger sedan var vi på Det Stora Varuhuset som börjar på I och slutar kea och beställde delar av det nya köket. Och idag, så stannade maken hemma för att ta emot leveransen. Så roligt! Äntligen, det börjar äntligen kännas verkligt.


Nu till försvarstalet av att inhandla ny köksinredning! Först och främst, måste det verkligen vara "allt eller inget"-tänk? Kan inte jag (läs: vi) få unna mig (läs: oss) nya delar i mitt nya kök som passar mig  och mina (läs: våra) behov och önskemål? Alltså, kan inte jag få unna mig nya delar i mitt nya kök som passar mig och mina behov och önskemål? Måste jag verkligen försaka "allt" nytt då jag är en sån där som värnar om miljön? Är det verkligen så himla dåligt av mig att jag har köpt nya skåp och lådor till mitt nya kök?

Och nu när jag sitter och skriver så blir jag än mer förbannad. Varför ska jag ha ett försvarstal egentligen? Jo, jag behöver skriva av mig! Och kanske även slipa på mina argument... känns inte som om det räcker med att säga; jag vill ha det så... jag vill också ha det fint hemma hos mig...

Även om jag nu köper nya delar till mitt nya kök så tänker jag på att det ska hålla länge. Och vara praktiskt. Och så snyggt så klart! Jag är uppvuxen mer eller mindre på restauranger och är utbildad kock (även om det var länge sen jag jobbade i restaurangköket) så lockar den rostfrialooken. Eller industridesign kanske det kallas? Anyway, så har vi köpt underskåp/lådor i rostfritt till det nya köket och en bänkskiva i massivt trä. Vi ska också gjuta betongbänkskivor till köket, det blir lite gott och blandat kan man säga. 

Vad tar vi med från gamla köket då? Jo, ugnen, kylen och frysen, diskmaskinen och några skåpstommen. Delar av gamla köket kommer tjänstgöra i blivande tvättstugan så som skåp och diskbänk. Så ja, vi tar hand om det mesta som är dugligt. Gamla köksfläkten och gamla spisen får hamna i kökshimlen men resten återanvänds på ett eller annat sätt.

Detta köksbygge är inte någon flashig idé som är typ snabbt påkommen. Näe, funderingarna och planeringarna har gått bra länge. 2011 skriver jag om mitt nya kök som en mediahype. Här kan du läsa om det. Våren 2011 skriver jag om inredning och önsketänkande. Här kan du läsa om det. Vissa saker har förändrats men i grunden är det samma önsketänkande som vi arbetar på. Julen 2010 kan man läsa om mina tankar om förbättring i köket. Här kan du läsa om det. Framförallt det där med sopsorteringen har jag lagt mycket tanke runt. Våren 2010 berättar jag om mina tankar om ett helt nytt kök. Och då har jag funderat i 7 år! Här kan du läsa om det.

Så om ni vill, kan ni få följa med på min resa med mitt nya kök! Både med nya kökstillbehör men även gamla. Och lite egengjort. ;-)

Och nu känns det genast lite bättre!

19 kommentarer:

  1. Idag var jag rädd att någon skulle se att jag stoppade ett paket knackkorv i min köpkorg : ) Så jag förstår dig. Till en del tror jag att det är mina hjärnspöken som spökar och i de fall där det inte är så brukar jag tänka att nog är det synd om de som inte har mer att tänka på än vad andra gör. Heja, heja! Jag tror att du inspirera betydligt fler när de märker att det går att göra både och än när de får känslan av att det är allt eller inget.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, du skrev i din bok att man kan göra både och, att vara delvis självhushållande och handla vissa saker. Att man inte behöver vara nitisk...Det tyckte jag var så befriande. Att släppa kraven!

      Ps. jag saknar knackkorv...ds.

      Radera
  2. Bra rutet! Ja, jag vill gärna se hur nya köket tar form, verkar vara ett väl genomtänkt projekt, det är bara att tuta och köra.

    SvaraRadera
    Svar
    1. tack, ibland blir lite för mycket. Visst ska jag visa om nya köket...

      Radera
  3. Jag tror absolut att man kan/ska ha både nytt och gammalt. Man får tänka till var det ena eller det andra lämpar sig liksom. Ibland finns det fördelar med nytt och det kan vara försvarbart och ibland finns det fördelar och möjligheter att återanvända, så gör man det.

    Lycka till med nya köket!

    Ha det bra!

    SvaraRadera
    Svar
    1. ja, vad som passar för ändamålet. Japp!
      Tack!

      Radera
  4. Ja du Johnna :-)
    A hälsar: det är klart du ska ha ett nytt kök och det tycker jag också. Eller, det där lät ju som om vi tycker att du borde ha ett nytt kök och det menar vi ju inte :-D
    Om man har en livsstil som är miljövänlig, ekonomisk, självförsörjande eller vad det nu kan vara kanske andra kan bli provocerade och själva känna sig kritiserade? Om de sedan tycker att man själv inte "lever som man lär" är de kanske snabba att ifrågasätta? Eller?
    Kanske är det bara deras egna tillkortakommanden som pyser ut...
    Nej, stoppa försvarstalet i soptunnan tycker jag och var stolt över ert nya kök. Ingen människa är perfekt och även solen har fläckar. Huvudsaken tycker jag är att man gör så gott man kan. Det finns ju faktiskt en gråskala. Inte sant :-)
    Du kommer säkert laga många fantastiska pajer och annat gott i ert nya kök.
    Ha det gott!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hälsa A och tacka för hejaropen! ;-)
      Ja men visst kan det vara provocerande men äh, är det inte löjligt att försöka hitta nåt att klaga på istället för att glädjas med andra?! Men som du säger, kanske det är egna tillkortakommanden som pyser....

      KRAM

      Radera
  5. Svar
    1. ja... även om vi inte riktigt tycker det här med marknadsekonomi är det bästa så måste man väl se om huset och behålla marknadsvärdet...

      Radera
  6. Det är väldig sällan saker är svart eller vitt här i livet.
    Det finns väl gränser för hur mycket man kan återvinna innan det är dags att köpa nytt eller hur!
    Ser framemot att se/läsa om köksrenoveringen.
    Vi håller också på och fixar vårt kök.
    Skulle gladeligen köpt nytt men det blir en blandning av gammalt och nytt, för pengarna räcker inte till nytt....
    Ha det fint!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Våra pengar räcker inte heller till...
      Vi sålde bilen och köpte en mycket billigare samt sparade pengar... som sagt, detta är långsiktigt planerat.

      Ha det gott miss khaos!

      Radera
  7. Men när var livet svart eller vitt. Man får väl göra det som vid varje givet tillfälle blir den bästa kompromissen. Att vara 'sådan' hela tiden är omöjligt om man samtidigt vill vara en något så när integrerad del av det samhälle som finns omkring oss.

    Grattis till till kök-på-G!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Ann-Sofie. Näe det finns gråskalor.. Och som du säger, man får väl göra det som vid vid varje givet tillfälle blir den bästa kompromissen.

      Radera
  8. Här tycker jag att detta gamla ordspråket skall påminna oss alla om en sanning:
    "Gamla häxan avundsjuka smyger lömskt som häxor brukar..."
    Att våga ta ställning är att sticka ut. Då måste man plötsligt försvara ALLT som har med den ställningen att göra som man tagit. Är inte medvetenheten om ATT man kan och VILL ta ställning det viktigaste? För en själv?
    Eftersom du sticker ut hakan och berättar generöst om dina tankar om att eftersträva en hållbar livsstil, så STICKER det vasst i ögonen på de som inte ens orkar sortera soporna. Då måste varje "svaghet" du visar, SYNAS och BEDÖMAS utifrån att du vågat visa att du vill ta ansvar och ta ställning. Men du har väl inte avlagt ett löfte med blod, eder och straffpåföljder?
    Jag känner igen mig i din frustration,
    Att odla ekologiskt där de flesta är konventionellt odlande bönder är sådant som PROVOCERAR och skall ifrågasättas. Jag dömer ingen för deras traditionella konstgödselbruk men en del ger sig själva rätten att häckla och ifrågasätta ett småskaligt och i deras ögon sett ett ineffektiv pyttejordbruk (vi säljer å andra sidan vår handodlad musiklagda potatis för 100 kr/kg - de sin maskinhanterade för 3 kr/kg...). Och VAD lever vi på egentligen??? Att vi eventuellt lever på annat och drivs av LUSTEN att vara självförsörjande och delar med oss av det som blir över... Nej det är bara för tossigt.
    En annan, i vissa öron, legitim fråga som vi fått många gånger är, varför vi bara har skaffat ett enda ynka stackars barn... (min man har en 15årig son - men det räknas aldrig). Om du visste vilka kommentarer och frågor vi får om detta - särskilt av skolpersonal. Allt kan förklaras med att man är ett ENSAMbarn, dessa stackars satar som får växa upp med egoistiska föräldrar som inte fattar att alla barn MÅSTE ha massor med RIKTIGA syskon. Men tänk om mamman blev så deprimerad efter förlossningen att hon höll på att lämna jorden och därför inte vågade riskera att drabbas igen? Tänk om mamman kände att hon var för skör och gammal? Tänk om hennes sömnlöshet och depression höll på att knäcka den lilla familjen? De svaren vill ingen okänslig nyfiken fördömande människa höra och ärligt talat vill jag inte heller bjuda på det...
    Jag växte upp som en lång, rödhåring pojkflicka med fula glasögon och ärvda kläder och var mobbad under hela min uppväxt. Jag lärde mig tidigt att jag inte kunde ändra på detta - den allmänna uppfattningen (barn, lärare och vissa andra vuxna) hos omgivningen var att jag stack ut och fick skylla mig själv. Jag lärde mig också att det inte går att omvända människor som vill en illa - man måste strunta i vad de TYCKER.

    OM det går att vara nöjd med sina egna val här i livet så skall det räcka ÄVEN om det känns så in i helvete fel och tyvärr provocerande att man ständigt blir ifrågasatt av civilpoliser och självutnämnda domare.

    På vår kylskåpsdörr hänger ett, i mina ögon, utmärkt citat av Neil Young;

    You can't worry what other people think - I never do.

    KRAM

    Ps att hitta likasinnade är skönt och befriande

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men du har väl inte avlagt ett löfte med blod, eder och straffpåföljder? HAHAHAHA ibland känns det så... men nej det har jag inte. JAg har inte heller levt det liv jag lever för andra ska ha nåt att gnälla om utan för mina närmaste. Och kanske för att vi borde... för jordens skull.

      Men jag skickar ett mail till dig. Känns som det är på tiden! ;-)

      Radera
  9. De andra har redan sagt allt jag tänkte skriva, men vill nu komma med ett heja rop till.

    SvaraRadera
  10. Hej på dig!

    Förstår din ilska...

    Människor har behov av att kategorisera eftersom det underlättar förståelsen av vår komplexa värld - i vanligt tal brukar det kallas för fördomar. Fördomar har sin funktion att fylla...

    Men av någon anledning som jag inte riktigt förstår är det människor som verkligen förstått att vi inte kan förbruka planetens ändliga resurser i nuvarande takt som blir föremål för ifrågasättande och gliringar.

    Vem ifrågasätter missbruket av Thailandsresor ?

    Såklart du skall ha ditt nya kök och få glädjas med det!

    Ha det gott, hälsa maken!

    Gunilla/Hagtorpet

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja men visst är det konstigt att männsikor som försöker ska bli ifrågasätta? Inte aktiehandel, inte marknadsekonomin, inte köpa och slösa, inte thailandsresor som du nämner...

      Ha det gott Gunilla!

      Radera