Underbara basilika!

Här pysslas det med massor av ting, alltifrån kycklingar till tomatuppbindning. Glädjehuset tar lite tid och engagemang men det är också en favoritsyssla.

Ja och så små andra roliga sysslor som att ta sticklingar bland annat på udda sorter av basilika. Jag har två sorters basilika som bara kan förökas med sticklingar, en brokbladig Pesto och en rödbladig Yeminite. Båda har en underbar doft och Yemenite har jag faktiskt mest för sin skönhets skull och doft, inte till matlagning. Basilikan Pesto luktar verkligen pesto! Dessutom är den så vacker, jag har den faktiskt som krukväxt på altanen.

Den tar sig snabbt och bildar små söta buskar om man toppar sticklingarna. 

Sedan planterar jag om den om i mindre krukor så att de får växa till sig. Bra gå-bort-present om man nu kan avvara en planta. :-) Kan man verkligen få för mycket basilika? 

Och som svar på den frågan, nej man kan INTE få för mycket basilika sade den basilikafrälsta Bondjäntan. Idag ska det sås basilika för glatta livet. Det gäller att så massor om det ska räcka till vinterhalvåret också. I alla fall hos oss. Idag ska jag prova en ny sort för mig, Mammoth - den ska ge stoooora blad som är god i sallad och pesto. Kul och se om den kan utmana en bra basilika!

Projekten fortskrider med alla "vatten"...

Idag har jag ägnat mig åt lättare trädgårdspyssel medan maken och sonen har fått grovjobba! :-) Jag har fortsatt med plantförökningen som måste ske om jag ska ro alla mina planer i hamn med "vattenillusioner". Tre projekt med vatten ska göras färdigt; "honungssalviafloden" i meditationsträdgården, "lavendelsjön" också i meditationsträdgården och så det senaste, "salviaforsen" som ska leda en till meditationsträdgården.

Honungssalviafloden är faktiskt mer eller mindre klar, skönt - ca 90 plantor har jag drivit upp till den! Lavendelsjön är långt ifrån klar MEN plantorna är uppdrivna och idag har jag även toppat dem andra gång... så nu kan man nog förvänta sig en doftande pöl nästa sommar! Och det senaste projektet som blir en salviafors med många fler växter än salvia, främst ätbara örter eftersom jag gillar att det även går att äta. Det är gamla "knölklockerabatten" som får en makeover.

Idag har jag gjort sticklingar av vit isop, köpte två plantor och har typ klippt ner dem helt och gjort sticklingar. Jag hoppas verkligen att det funkar, det tog emot att klippa ner dem istället för att njuta av dem. Jag har också grävt upp plantor från andra planteringar, delat och sticklat; drakmynta, citronmeliss, vit oregano, olika stäppsalvior, vanlig kryddsalvia, olika sorters malört och lite annat smått och gott!

För drygt en vecka sedan stod jag och sådde en massa frön till "gamla knölklockerabatten"; rosa isop, honungssalvia, stenkyndel, vinterkyndel, olika sorters gräs, sandmalört, drakmynta och lammöron. Nog blir det en fin rabatt, i alla fall i mina planer ;-) Sen får vi se om jag lyckas hela vägen!

Jag brukar ju inte "outa" familjen men jag bara måste skryta över sonen. (Han har medgivit både bild och skryt :-) Medan jag har pysslat med fröer och sticklingar så har han hjälpt sin mamma med att bygga en brygga till meditationsträdgården och lavendelsjön!  Tänk att jag har en sån duktig och snäll pöjk! I morgon blir det till att måla den om vädret tillåter. Jag ser så fram emot att sitta på bryggan och lukta på lavendeln... och bara njuta!

Ha det gott alla goa vänner!

Salix elaeagnos Angustifolia

Var på Zetas handelsträdgård här om veckan och kunde inte låta bli... ni vet, man har bestämt sig för att bara titta och känna in men plötsligt så hämtar man en kundvagn och sen utan att märka det står man vid kassan och ska betala... med ett leende på läpparna! 

Hur är det möjligt, 

man frågar sig gång på gång...

Jag "fick" bland annat med mig en Salix elaeagnos Angustifolia, det är den ljuvligaste vide jag har sett på nära håll. Den kallas för Lavendelvide eller Rosmarinvide, smaka på dem ni! 

De vackraste grenar, rödbruna med silvergröna flikiga blad. Inte undra på att den kallas för lavendel eller rosmarinvide! 

Mitt exemplar är väl knappa metern och jag har redan varit där "knipsat" lite. Tänker att det måste vara lätt att sticklingföröka, det är ju en salix. Det är väl lätt med salix... ni som kan?! Ska kanske tillägga att själva sticklingsförökningen  inte var prio ett utan jag var där med sekatören snarare för att själva videbusken skulle bli lite "vildare" i sitt utseende! 

Anyway, nu står den i kruka men jag tänker att den ska få en ganska central roll här i trädgården. Rabatten jag håller på att utrota knölklockan ska få en makeover och jag tror att denna buske blir fin där omkring.

Lånad bild: källa

Förhoppningsvis blir den så här stor och fin ganska snabbt! Jag hoppas verkligen att den har växtkraft i sig... Underbar som träd! På etiketten står det att den klarar upp till zon 5 så på den fronten är det lugnt i alla fall. 


Tänker att Salixen ska få "binda ihop" trädgården på ett bra sätt. Den har ju lite medelhavsutseende med sina lansetliknande grå blad och passar nog att stå mellan medelhavsgården och köksträdgården... och allt det andra ;-)

Sen, ska jag sitta där under soliga dagar och bara njuta och kanske tro att jag är... någon annan stans... med mina solvarma tomater i en härlig sallad och något svalkande att dricka... välkomna!

Ofrivilliga blåbärssticklingar!

Jag har ju lite pyssel för mig... typ flytta på växter mitt i juli (!) eftersom många har varit nergrävda i väntan på bättre plats. Eller för att jag har kommit på att nä, så där vill jag inte ha det.  Anyway, i förgår skulle jag flytta på mina amerikanska blåbär till "rätt ställe" så råkade jag tappa en spade på en av buskarna. Det resulterade så klart i att busken gick sönder något... 

Med ett annat pyssel färskt i minne, sticklingförökning av andra växter tog jag tillfället i akt att pröva föröka mina amerikanska blåbär. Inte för att jag är så himla förtjust i bären utan för att det är vackra växter och för att det vore roligt om jag lyckas. Det borde ju vara rätt tillfälle på året med förökning av blåbären? 

Och så blev jag ju tvungen att blanda jord för sticklingar som trivs i surjord! Jag är ju inne på det där med blanda till jord, jag önskar bara att jag hade jordmakeriet klart så att jag kunde producera mera själv och inte behöva handla vissa delar... 

Sticklingsjord till surjordsväxter blev följande:
Rododendronjord     1/3 del 
Torv                1/3 del
Sand                1/3 del 

Jag tog en hink av varje och denna gång blandade jag direkt i en mjölkback. Med plast i botten från en rododendronjordsäck håller den sandjorden kvar. Tänker att jag också ska försöka föröka ljung och då passar nog denna sandjord med.

Uppdatering: Man ska INTE använda torv som jag har gjort. Hillevi länkar en läsvärd artikel om just ämnet.... Ingen mera torv här alltså!

Jag har tre olika amerikanska blåbär och egentligen "söndrade" jag bara en... men jag blev så full i farten att jag tog sticklingar även från de andra två. Farligt att sätta en sekatör i handen på mig eller babbla om jord ;-)

Olivträd

För ett tag sedan gjorde jag ett verkligt fynd ;-) jag köpte två olivträd väldigt billigt! De var långa mycket rangliga och idag har jag beskurit dem hårt med hopp om att de buskar till sig. Visst vore det härligt med stora fina täta olivträd med egna oliver!

Nu till min fundering: går det att föröka olivträd med sticklingar? Jag tog i alla fall hand om skräpet och planterade dem i såjord med hopp om en djungel av små olivträd. Vad tror ni? Hur ska jag behandla dem för bästa resultat? Öka luftfutkigheten med plastpåsar? Några förslag?

Nä nu ska jag ut och måla verandagolvet!
På återseende!